I den tredje boken om Vattenpojken David hittar han en ny art, en ny sjödrake. Det är inte så konstigt egentligen, tror jag. Det finns så mycket hav som ännu inte är utforskat så det finns säkert en hel del nytt att hitta.
I boken når David också Nordpolen och hittar också där spår av något som kan vara en hittills oupptäckt art. Denna gång ser de inget men spåren är tydliga och de stämmer heller inte överens med något som tidigare upptäckts.
Forskare i vår tid har gjort ett jättejobb, men det finns över 90% av haven som inte är utforskade. Svårigheten ligger också i att komma åt alla 90% då en hel del ligger så djupt att människan helt enkelt inte når. I vår tid har människan använt ubåtar för att ta sig djupare än en dykare klarar. Människan har också besökt världshavens djupaste plats, Challengerdjupet i Marianergraven, med ubåt. Till dags dato har endast tre bemannade expeditioner besökt Challengerdjupet. Månen har haft fler besökare än Challengerdjupet, faktiskt.
En hel del av det område som David rör sig i har varit istäckt länge så det har inte kunnat utforskas, så det är inte alls otroligt att det finns nya arter där. Många krigsromaner och filmer berättar hur atomubåtar går under isen och det är helt korrekt. De går bara inte så djupt som David gör. Atomubåtarna är heller inte där för att utforska flora och fauna.
Den nya art som David upptäckt tros vara släkt med sjödraken (se bild nedan). Denna nya art är större än sin släkting, men forskarna argumenterar att arter som lever på större djup vanligtvis är större än sina släktingar som lever närmare ytan.
